Om

Vad är framtidsland?

Framtidsland är ett projekt som vill väcka tankar kring hur en värld skulle kunna se ut efter att vi har lyckats hejda klimatförändringarna. Hur ser världen, och Sverige, ut år 2099 om vi lyckas hålla Paris-avtalet och världen bara har blivit 1,5 grader varmare? Hur har det gått till och hur är det att leva i den världen? Men grund i forskning och pågående trender har vi skapat tre olika scenarier – Djupgröna vågen, Megastad Nord och Ekogenetisk trädgård – för att visa på tre av de många olika vägar vi skulle kunna ta in i framtiden.

Vår förhoppning är att du som läser scenarierna sen ska måla vidare i den skiss som vi målar upp. Hur skulle det faktiskt kännas, lukta, smaka att leva i någon av de här framtiderna? Vilka saker skulle du trivas med och vilka skulle skrämma dig?

Vi är övertygade om att ett av de bästa sätten att förändra världen inte bara är att se problemen som vi har nu, utan att föreställa oss hur det skulle kunna bli framöver. För att kunna prata om vart vi är på väg och vad vi vill förändra behöver vi placera oss själva i framtiden – både för att se vad vi vill sträva efter och vad vi vill undvika.

Framtidsland finansieras av Formas, forskningsrådet för hållbar utveckling www.formas.se

Varför har vi valt just de här scenarierna?

När vi valde scenarier till Framtidsland så ville vi hitta en balans mellan att visa på de stora och genomgripande förändringar som samhället måste göra för att möta klimathotet,och att försöka göra scenarierna renodlade och lätta att förstå och få en överblick över.

Vi valde att titta på vilken forskning som görs om olika metoder för att hantera klimat- och hållbarhetsutmaningarna och vilka trender som finns i samhället som stämmer överens med de metoderna. I våra scenarier vill vi visa några av alla de idéer och lösningar som redan finns hos forskare, företag och miljöorganisationer. 

Vi valde att titta på några trender och sen dra dem till sin spets.
De tre trenderna – kopplade till metoder – är: 

Självförsörjning och starka lokalsamhällen – minskande utsläpp på grund av minskad konsumtion och minskad global handel, tillsammans med starka restriktioner av koldioxidutsläpp.

Det finns en stark politisk rörelse inom framför allt miljörörelsen som trycker på behovet av att förändra globaliseringen och avveckla masskonsumtionen, och istället ersätta det med ett liv på landet, närmare naturen. Organisationer som Omställningsrörelsen eller Hela Sverige ska Leva kan sägas vara exempel på den här rörelsen. 

Urbanisering och automatisering – minskade utsläpp på grund av tekniska innovationer, restriktioner av koldioxidutsläpp och en natur som får sköta sig själv.

Några av de starkaste trenderna under de senaste hundra åren har varit att människor flyttar in i städer, att teknisk innovation bygger om världen och att våra arbeten ersätts med maskiner. Den finns en stark förhoppning om att samma trender ska kunna lösa klimatkrisen. Företagsledare från Silicon Valley och innovativa entreprenörer som Elon Musk eller Bill Gates kan sägas vara exempel på den här trenden. En del forskare och miljöorganisationer förespråkar tanken om ”half-earth”, att naturskyddsområden utökas till halva jorden så att ekosystem får chans att återhämta sig. Organisationen Nature Needs Half är ett exempel på en rörelse som arbetar för detta.

Genteknik och kontroll över naturen – minskade utsläpp på grund av restriktioner av koldioxidutsläpp, skogsplanteringar, ekosystemtjänster och genmodifierade grödor.

Den nya gentekniken gör det möjligt för oss att kontrollera naturen på helt nya sätt och potentiellt använda den för att lösa våra problem. Den här utvecklingen startade egentligen redan med den gröna revolutionen på 60-talet, men nu skulle vi kunna ta kontrollen över mycket mer av allt levande. Exempel på förespråkare för den här linjen är Stewart Brand och forskaren George Church. Tanken om ”ekosystemtjänster”, de nyttor som ekosystem skapar för oss människor, får sägas vara allmänt vedertagen och mycket arbete läggs ned på att kartlägga ekosystemtjänster.

I alla våra scenarier så finns det saker som är bra och dåliga, vi har inte velat skapa idylliska utopier där det inte finns några problem – vi människor kommer trots allt att fortsätta vara människor. Istället så hoppas vi att scenarierna ska vara tillräckligt mångfacetterade och fantasieggande för att det faktiskt ska gå att föreställa sig livet i dem.  

Vi har valt att renodla scenarierna med tanken att liknande lösningar används runtom i världen. I verkligheten är det inte realistiskt eller önskvärt. För att lyckas få en hållbar värld behövs ett lapptäcke av olika lösningar, anpassade till sina kontexter.

Varför är det viktigt att föreställa sig olika framtider?

Målbilder och visioner är viktigt för att vi människor ska motiveras att kämpa och jobba och ändra våra vanor. Framtidsbilder kan hjälpa till att konkretisera förändringar som behöver göras och visa vilken teknisk och social utveckling som är nödvändig för att nå de mål vi har i samhället. Genom så kallad “back-casting” kan vi till exempel utgå från en vision av vart vi vill och fråga oss: vad har vi gjort för att komma dit? 

Framtidslands scenarier är inte tänkta som vare sig som bara målbilder eller avskräckande exempel utan som konkretiseringar att hänga upp dagens diskussioner om hållbarhet på. När tekniska lösningar eller ekonomiska styrmedel diskuteras är vår förhoppning att det hjälper oss bättre förstå värdet av dem genom att tänka: vilken typ av framtid kan det leda till?   

Det är lätt att uppfatta den pågående klimatkrisen bara som en akutsituation som måste lösas direkt och sätta hela sin fokus på vilka förändringar som kan och måste ske ögonblickligen. Men det finns inget stup vid 1.5-gradersmålet där historien tar slut. Oavsett vad som händer så kommer vi, våra barn, barnbarn och framtida generationer leva i en värld där klimatet förändras. Ju bättre vi kan hantera klimatkrisen, desto bättre värld kan det bli.  

Med Djupgröna Vågen, Megastad Nord och Ekogenetisk Trädgård vill vi också visa att framtiden kan se ut på många olika sätt, och vi hoppas att de kan fungera som en utgångspunkt för diskussioner på en mer övergripande nivå.

Vad är på gång i projektet?

Under 2021 har vi tillsammans med tidningen Skriva en novelltävling där i bjuder in författare att skriva texter som utspelar sig i något av våra scenarier. Vi hoppas att skönlitteratur som gestaltar världarna och människorna i dem också kommer att göra dem ännu verkligare. De tio högst placerade novellerna kommer senare att publiceras här på hemsidan. 

Under hösten kommer vi ha samtal med forskare inom en mängd olika fält om hur scenarierna passar in i deras forskning och vilka delar som är troliga, eller mindre troliga, när det gäller framtiden. Vi vill använda våra scenarier för att visa trender och lösningar och i samtalen hoppas vi får fram både kritik och fler exempel. Samtalen kommer att dyka upp som en podcast-serie framöver. 

Projektledning

Alexandra Nikoleris är forskare vid LTH, med fokus på omställning, framtidsnarrativ och klimatfiktioner.

Elina Eriksson är forskare vid KTH, med fokus på kopplingen mellan teknik och samhälle.

Tobias Abrahamsson är vetenskapsjournalist med bakgrund i hållbarhetsvetenskap.

Torill Kornfeldt är vetenskapsjournalist och författare, med ett lite för stort intresse för både konstiga djur och hur forskning och teknik kommer att förändra världen.

Hemsida och visualiseringar

Visuell design och teknisk implementation av framtidsland.se samt visualiseringarna av scenarierna har Julia Johansson på Order Order Studio gjort. Julia är ett stort fan av såväl science fiction som forskning och gillade speciellt utmaningen att göra en snigeltronic.